Förskolan Lilla Björn

Början till ett livslångt lärande!

svenska traditioner

Att vidmakthålla och implementera svenska traditioner hos den yngre generationen ser vi som en viktig del i det pedagogiska arbetet. För att kortfattat och lättöverskådligt ge en bild av våra traditioner är dessa sammanställda i kronologisk ordning i nedan lista. Listan gör inget anspråk på att utförligt beskriva traditionernas uppkomst och historia utan skall ses som en orientering om vad som av hävd utspelar sig i det svenska folkhemmet.

∗  5 januari. Trettondagsafton. En afton då det ofta ordnas bal med vackra kläder och fina middagar, gärna i slotts- eller herrgårdsliknande miljö.

∗  3 mars – 9 februari. Hetvägg, fettisbulle, fastlagsbulle eller semla. Kärt barn har många namn!

∗  25 mars. Våffeldagen. En höjdpunkt för barnen då det serveras nygräddade våfflor med sylt, grädde eller glass.

∗  1 april. Dagen då man kan ”lura” sina arbetskamrater, vänner eller nära och kära, dock på ett sätt så att ingen tar illa upp eller att det medför olägenheter.

∗  April. Påsken, som består av skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och annandag påsk är för många den första långa helgen efter årsskiftet. Oftast förenad med familjesamvaro, fritidsaktiviteter och god mat. Till det kulinariska hör ägg, gärna guldägg (kokta i skal från gul lök) eller fantasifullt målade, lax i olika former och lammstek.

∗  30 april. Valborgsmässoafton. Då sjunger vi ståendes i värmen från en stor eld. Nuvarande svenske kungens födelsedag.

∗  4:e söndagen i maj. Mors dag. Från början en anglosaxisk företeelse men idag ett tillfälle att uppskatta och glädja våra mödrar med blommor och en hjärtformad ask med geléhallon eller chokladkonfekt.

∗  39 dagar efter påsk. Kristi himmelfärdsdagen, i folkmun benämnd ”flygardagen eller kristi flygare”. Från början en kristen högtidsdag men i dagsläget en helgdag i veckan som ibland följs av en klämdag och blir till långhelg.

∗  6 juni. Svenska nationaldagen. Stor flaggdag.

∗  50 dagar efter påsk. Pingsten, som består av pingstafton, pingstdagen och annandag pingst, är en helg som benämns ”hänryckningens tid” och ofta förenad med bröllopscermonier.

∗  Fredag 19-25 juni. Midsommar. Midsommar, som också utgör sommarsolståndet, d v s den längsta dagen på året, är hos de flesta förknippad med blomster, spelmän, sill och nubbe, dans kring en vackert utsmyckad midsommarstång och lekar. I skärgårdsmiljö är det den första och riktigt stora helgen för alla seglare och fritidsbåtsägare då man ankrar upp i vikar och vass och umgås under gemytliga former. Ibland dock något överförfriskade av god dryckenskap.

∗  Augusti. Kräftfiskepremiär med följande kräftskivor (fester med kräftan som huvudtema). Kombineras med roliga och färgsprakande hattar och haklappar samt allsång vid bordet och en nubbe till varje klo.

∗  3:e torsdagen i augusti. Surströmmingspremiär. En högtidsdag för den surströmmingsälskande gastronomen. En vällagrad och jäst fisk med synnerligen stark doft som inte uppskattas av alla. Burken skall enligt tradition öppnas under rinnande kallt vatten eller helst utomhus. Förtäres tillsammans med tunnbröd, mandelpotatis, rå lök och ibland också gräddfil.

∗  Lördag 31 oktober-6 november. Alla helgons helg, en helg för familjeaktiviteter och för fester.

∗  2:a söndagen i november. En motsvarighet till mors dag då även fäderna är föremål för uppskattning och glädje.

11:e november. Mårten gås. En i grunden skånsk högtid förknippad med sagan om Nils Holgersson då man samlas till god middag med anrättad gås och till kaffet ”spettekaka”.

∗  Fyra söndagar före jul. Den första söndagen tänds det första av fyra adventsljus som sedan följs av tre andra vid respektive söndag. Adventsstjärnor, julpynt, julskyltning m m hör också denna tid till.

∗  13 december. Lucia. En högtid till minne av martyren Lucia från Syracusa på 200-talet i Italien. Idag har vi ingen koppling till Italien men firar denna dag som ljusets högtid då vi genomför luciatåg såväl på förskolor, skolor, arbetsplatser, kyrkor som på allmänna platser. Enligt tradition dricker vi varm glögg och äter pepparkakor och i luciatågen finns förutom en lucia med ljuskrona på huvudet såväl stjärngossar som pepparkaksgubbar.

∗  24-26 december. Julafton, juldagen och annandag jul. Årets kanske största helg, i synnerhet för barnen, med tomte, julklappar, sång och dans kring granen, god mat och med en ofta släktrelaterad sammansättning av olika anrättningar. Höjdpunkterna ligger i den första julklappen som av tomtens medhjälpare, tomtenissarna, under natten lämnas i en upphängd strumpa på väggen eller på sängkanten. På eftermiddagen sätter sig de flesta framför TVn och ser Kalle Anka och andra julrelaterade tecknade filmer. Därefter kommer den stora tomten smygandes utanför huset med lykta, julklappssäck och vandringsstav och bjuds då in för att få överlämna julklappar till familjen. Enligt sed kan tomtens också bjudas på en skål gröt. Tomtens hemvist är omtvistad men den vanligaste uppfattningen är att han kommer från Rovaniemi i Finland alternativt Nordpolen. Detta är barnens spännande högtid varför det föreligger en oskriven regel att så länge som möjligt bevara tomtens hemlighet. Pappan i familjen brukar ha en något märklig ovana att gå ut och köpa tidningen strax innan tomten anländer.

∗  31 december. Nyårsafton. Kvällen då det gamla året avtackas och det nya firas in. På bordet står ofta en välkomponerad 3-rätters meny och till detta dricks givetvis mousserande vin eller champagne. När klockorna vid kl 24.00 ringer infinner sig det nya året och fyrverkerier, skålande i champagne och lyckönskningar samt pussar till de käraste utdelas. Det är också tiden för att påbörja infriandet av eventuella nyårslöften.